Stockholms Fiskmarknad

Hakan

Håkan Fälth

Med fisket får jag testa mina gränser

Håkan Fälth går sin egen väg. Han bestämde sig efter skolan att satsa på att bli yrkesfiskare i Hjälmaren och där är han kvar än idag. Han har känt sig fram och testat olika metoder för att lyckas. Han fiskar året om, ensam i sin båt, och fångsten han får är gös och kräftor.

”Jag vill hålla på med att fiska hela livet och hoppas jag kan göra det också. Jag har friheten att kunna jobba med det jag vill och ingen säger till mig vad jag borde vilja. Om jag ställer klockan på sju och bestämmer mig för att sova lite till är det ingen som bryr sig. Men jag har ju också ett ansvar. Jag måste vittja näten jag har lagt ut. Nu när det är lite kallare så håller sig visserligen gösen i näten ett par dagar, men jag brukar fiska några timmar varje dag. Ibland har det varit tufft att vara ny och ensam, men jag har en del bekanta som är yrkesfiskare som hjälper mig. Annars känner jag mig fram. Jag är inte uppvuxen med föräldrar som fiskat, men det kan vara en fördel att ingen någonsin sagt till en hur man ska göra. Jag har testat mig fram med olika metoder. Ibland kommer till och med erfarna fiskare fram till mig och säger: Oj, kan man göra på det sättet?

Med fisket får jag testa mina gränser och se vad jag klarar av. Jag fiskar varje dag, året om. Jag är ensam i min båt, men det är rätt skönt att vara ensam när man är ute och fiskar. Då tänker jag och löser världsproblem, haha. Jag lägger ut ett nät mellan två flaggor och lyfter sedan nätet och drar mig fram med det samtidigt som jag plockar upp fisken. På vintern åker jag ut med skotern och då har jag två hål i isen som jag drar upp nätet igenom. På sommaren fiskar jag kräftor här i Hjälmaren. Det är kul med lite variation i fisket.

Klart man har blivit idiotförklarad några gånger när man sagt att man ska åka iväg på fritiden och fiska. Det brukar bli en tur till Norge ibland på lediga stunder. Men jag har alltid varit intresserad av fiske. Jag är uppvuxen i Motala, men flyttade iväg och gick naturbruksgymnasiet med inriktning på fiskguide och fiskodling. Bekymret med fiske är att det inte finns några utbildare inom t.ex fiskguide utan man får jobba tillsammans med fiskare för att lära sig, så jag gjorde praktik med en fiskare i Hjälmaren. Sen blev jag kvar här.

Det är klart att man vill ha mer betalt, men jag tror att det blir bättre snart. Vi har det ändå ganska bra här i jämförelse med andra ställen. Det är det globala fisket som förändrar priset. Om laxen är billig, som det är nu, så äter många det istället för t.ex gös som jag fiskar. Jag säljer min fisk till en grossist som hämtar fisken och kör den till Göteborg där den säljs på auktion. Fisken går sedan upp hit igen. För färskheten är det inget problem med den långa resan, men det känns lite onödigt. En restaurang två mil härifrån hade köpt gös från oss fiskare i Hjälmaren. Den gösen hade åkt 70 mil, härifrån till Göteborg och tillbaka. Sådant får mig ibland att funderar på att strunta i alla och köra min fisk själv direkt till Stockholm där jag skulle få bättre betalt. Men jag vill ju hjälpa de andra fiskarna här i Hjälmaren, för vi har bra sammanhållning här.

Hjälmaren som jag fiskar i är den första sjön i världen som är MSC-märkt. Det innebär att gösen jag fångat är fiskad på ett hållbart sätt. Jag hörde att de bestånd som är MSC-märkta i världen hade ökat med 45 procent till skillnad från de som inte är märkta. De hade bara ökat med 9 procent. Men MSC-märkningen kostar oss fiskare mycket pengar. Vi fiskare lägger ut 300 000–400 000 kronor per år för att få legitimeringen till Hjälmaren. Jag hade hellre velat att man är mer öppen i t.ex. media med hur man fiskar. Man kan släppa in konsumenterna och ha ett mer öppet fiske. Vi har ju inget att dölja.”

Text: Hanna Karlsson  Foto: Erika Stenlund